Månad: april 2020

Inlägg från kaptenen – Destination Gotland

Sköna maj, välkommen till vår bygd igen Sköna maj, välkommen, våra lekars vän
Känslans gudaflamma väcktes vid din ljusning jord och skyar stanna kärlek och förtjusning sorgen flyr för våren,
glädje ler ur tåren morgonrodnad ur bekymrens moln ????????

Kapten Liljegren hälsar som följer:
“Ett lågtryck kommer dominera vädret över helgen. Natten mellan torsdag och fredag kommer det bli en ökande sydostvind som kommer nå en styrka på ca 10-12 m/s och en våghöjd på mellan 1-1,5 m. Den avtar långsamt men ger under lunchtid på lördag kortvarigt vindbyar på upp runt 11-14 m/s från syd. På söndagen väntas soligt väder och svaga växlande vindar.”
Ja ni, inget är som vanligt denna Valborg.. Inga eldar med publik och inga folksamlingar som njuter av skönsång..

Vad som inte heller är som vanligt, är vår nya färja.. Döm om vår förvåning när hon anlöpte kaj… eh, landbacken häromdagen, och går på RÄLS?! Det ni!! Har varvet i Kina fått spunk, som hon sa, Pippi? Nåja, skorstenen har man lyckats med i alla fall.. ????
Nää, skojar bara, detta är Gotlandståget som fått tillökning bara ????????

Vi önskar er alla en riktigt fin Valborgs- och 1 maj-helg ????

Arbetslördag på Hesselby


Ölandsvagnen ÖJ Co 22 är klar att transporteras tillbaka till Skara. Bilder visar vagnens skick efter ut- och invändig restaurering. En plan grusades upp för trailern som kommer på måndag med vagnen SRJ 66 från Jädraås och som ska lasta ÖJ Co 22.
Vagnen är byggd av Fole Mekaniska Verkstad i Visby för Borgholm- Böda Järnväg och blev sedan ÖJ Co 22. Dagens vagn har korg byggd av SJ 1950. Tillhör Skara – Lundsbrunns Järnvägsförening.
ÖJ Co 22 har målats om helt utvändigt, dåliga plåtar har renoverats eller ersatts. Taket har tätats och rötskadat trä över ena plattformen har bytts. Fönstren har oljats och i många fall kittats om. Fönstret till tjänstekupén har lyfts upp och håller tätt. Rötskador har åtgärdats. Invändigt har vårt restaureringsproffs Cenita restaurerat färglagren. Mycket bättre att spara fina originallager än att skrapa och måla om allt. Nya gardiner har ersatt de gamla.

Venavagnen har fått gardiner uppsatta och plattformarnas räcken har målats.

På MÅJ XC 10 har Bengt börjat med korgen. Han visade hur teaken ser dålig ut på utsidan och fin på baksidan. På ramen lyftes växellådan på provisorisk plats. Tillverkning av fjädernävar och borrning för korgstöd och fotsteg pågår. Snart är det dags att börja med fjädringen.

  • ÖJ Co 22
  • ÖJ Co 22 – Invändigt
  • Nymålad buffertbalk och koppel till ÖJ Co 22
  • Uppgrusat spår som tar emot Tartons trailer
  • Venavagnen invändigt – nya gardiner
  • Venavagnens ena gavel
  • MÅJ-motorvagnen. En skiva med teakträ hade tagits loss.
  • Bengt visar före
  • efter!
  • MÅJ-motorvagnen upp och ned
  • MÅJ-motorvagnens växellåda
  • MÅJ-motorvagnen drogs ut
  • Växellådan lyftes på plats

Vandringsleden Tjuls station – Sanda station

På fd. Klintehamn- Roma Järnväg finns en naturskön vandringsled som till 2/3 går på den fd. banvallen. Följ med längs med den. Foton är tagna den 18 april 2020. Tjuls station är ett museum, se: http://www.tjuls.se/Jarnvagsmus/start-j.htm
Även Sanda station är ett museum, som minner om jazzmusikern Lars Gullin som föddes i stationshuset. http://www.gullinmuseet.se/index.html
Vandringsleden är lätt att gå eller cykla på och är 4,2 km lång. Rekommenderas! Parkera kan man göra vid båda stationerna.
Flygfotona i färg kommer från appen Track Kit

För att se bilderna nedan. Högerklicka på dem och välj: Öppna bild i ny flik

  • Den orangea linjen är vandringsleden. 
    Den gula/gröna linjen är landsvägen mellan Tjuls och Sanda. Orangea punkter är fotoplatser längs vandringsleden
  • Informationstavlor om vandringsleden finns vid Tjuls och Sanda stationer
  • Tjuls station. Den norra startpunkten
  • Tjuls hpl fyra år efter nedläggningen. foto: Olof Sjöholm 1957 – Digitalt Museum
  • Uthusen till Tjuls station
  • Köket i Tjuls station
  • Väntsalen i Tjuls station, med bevarade biljettlucka och träbänkar
  • Lastkajen vid Tjuls med två uppställda godsvagnar på två spårlängder
  • Från lastkajen går man söderut mot ån
  • När man kommer fram till bron över ån ta man höger före bron
  • En valksten användes för att tillverka vadmalstyg
  • En bit efter valkstenen kom vi fram till banvallen och fortsatte på den söderut
  • Fd järnvägsbron över Idån. De flesta järnvägsbroar behölls av militära skäl, men inte denna så även Idån har det byggts en träbro för vandrare och cyklister
  • Granitstenar i fundamenten för bron som var byggd i gjutjärn
  • Mitt på fd banvallen, vy söderut
  • Här finns gamla husgrunder
  • Längs med järnvägen fanns det banstängsel för att hindra att kreatur tog sig in på banan. Ännu finns en del seglivade staketstolpar kvar. Mellan stolparna var det tre eller fyra järntrådar spända.
  • En liten bit av banvallen har plöjts upp, omvägen runt den var inte så lång. Vy norrut
  • Oväderhuset vid Texas, var bra för bönderna att övernatta i. Från det var det en rejäl omväg till nästa gång där vi kom fram till banvallen mot Sanda
  • Vårbruk med kombinerad plog/harv pågick
  • Rester av ett gammalt Sojde fanns intill vandringsleden
  • Åter vid banvallen vid Lekarve i Sanda. Vy norrut. Härifrån gick vi söderut mot Sanda
  • Sanda fd station som idag är Lars Gullinmuseet. Den högra delen av byggnaden har byggts till efter järnvägens nedläggning 1953
  • Jordkällare och avträde vid Sanda station
  • Även i Sanda station finns biljettluckan kvar
  • Från väntsalen i Sanda stationshus där även bänkarna finns kvar
  • Om jazzmusikern Lars Gullin
  • Sanda station den 10 juni 1953. Dagen efter nedläggningen. Foto: Olof Sjöholm. Digitalt Museum
  • Flygfoto (beskuret vykort) över Sanda kyrkby och stationen. 30-talet

Landet utan järnväg – SvD

Inte bara Dagens Nyheter reste med rälsbuss på Gotland i september 1960. Även Svenska Dagbladet åkte med och skrev detta reportage som publicerades dagen efter nedläggning, den 1 oktober 1960. Tack till Anders Stenström och Minnen från Gotlands landsbygd.

För att se klippen nedan. Högerklicka på dem och välj: Öppna bild i ny flik

Ny vagn till GHJ

Personvagnen SRJ Co 66, flyttar från Jädraås – Tallås Järnväg till Gotland. Vi har fått den som deposition genom ett välvilligt erbjudande från JTJ. JTJ och GHJ har träffat ett avtal om att personvagnen deponeras hos GHJ. Depositionstiden är satt till 20 år med möjlighet till förlängning.
Bakgrunden är att JTJ inte har användning för vagnen och inte heller någon lämplig uppställningsplats inomhus. GHJ har å sin sida behov av ytterligare en trafikvagn nu när ÖJ Co 22 återgår till Skara.
Viss upprustning/uppfräschning av vagnen är nödvändig innan den sätts i trafik på Gotland. Hämtning sker i slutet av denna månad.
Vi tackar JTJ för detta generösa erbjudande! Foto: Håkan Nordenadler /JTJ

Idag delar vi två händelser på järnvägen.

Den första från Slite- Roma Järnväg skrev Svenska Dagbladet om i februari 1935.
Tack till Anders Stenström – Minnen från Gotlands landsbygd

Det andra inlägget är från Dagens Nyheter i juli 1954 om en krock mellan rälsbuss och personbil vid Roma kungsgård och om en bussolycka i Alskog samma kväll. Vägarna var smalare på den tiden.

DN 18 sept. 1960 – Idyll försvinner från Gotland

Vi fortsätter med gamla tåg-tidningsklipp från Minnen från Gotlands landsbygd/ Anders Stenström.
Den här artikeln publicerades i Dagens Nyheter den 18 sept 1960. Två veckor innan nedläggningen av järnvägen Lärbro- Visby- Burgsvik

Wiggo Wetterberg kommenterade: Reportaget väcker en hel del minnen, från den tiden jag jobbade där mellan 12 juni 1958 till slutet 1960. Stfm Knut Larsson (framför Ångloket) var min handledare under denna tid, jag blev förflyttad till Stockholm Central efter nedläggningen.

För att se klippen nedan. Högerklicka på dem och välj: Öppna bild i ny flik

  • Rälsbussar och Linjeflygs DC 3 på Visby flygplats samt ångloket SJ Np 3071 fd. KlRJ 5

Den här gången gick det bättre

Sören Nilsson berättar i Minnen från Gotlands landsbygd att hans farfar hade en bror, Bertil, som var en glad lax.
Han bodde i Barlingbo, och hade stationen inom gångavstånd från hemmet. En gång hade han med vänner varit i Visby och roat sig, och skulle nu ta sig hem. De kom ombord i god ordning. Flaskorna skulle tömmas på den sista skvätten under hemfärden, och herrarna var så pass väluppfostrade att de tog sin tillflykt till den bakersta balkongen (vagnens bakre plattform).
Bertil stod med ryggen mot räcket, som kunde varit högre. – Botten upp! sa Bertil och tömde flaskan i strupen. I samma moment lutade han sig bakåt och föll handlöst över räcket och rätt i backen med ryggen före.
Många drog i nödbromsen, men det tog sin lilla tid innan man fick stopp på tåget. Ett stort manskap gick ut i kvällsmörkret, beredda på det värsta. Man ropade: Bertil! Lever du Bertil? Hur gick det? Till sist fick man på långt håll se en gänglig gestalt som irrade runt, som om han sökte efter något. – Hur är det, Bertil? ropade någon.
– Det är åt hälvite! blev svaret. Jag kan int hittä hatten!