Visby- Hemse 1878, 55 km
Visby- Väskinde 1896, 11 km
Väskinde- Tingstäde 1899, 13 km
Hemse- Havdhem 1900, 9 km
Visby- Visby hamn 1901, (allmän trafik) 2 km
Havdhem- Burgsvik 1908, 15 km
Tingstäde- Lärbro 1921, 12 km
Text: Martin Ragnar
|
|
|
GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Bandelen Visby-Hemse invigdes redan år 1878, den 10 september. Den första förlängningen, mellan Visby och Väskinde, öppnades 1896 och åren fram till 1900 byggdes järnvägen ut både åt norr till Tingstäde och åt söder till Havdhem. 1908 nådde GJ sin södra ändpunkt i Burgsvik och 1921 nådde man Lärbro i norr. Under 1940-talet fanns långtgående planer på ytterligare förlängning i norr till Fårösund, men någon sådan bana blev aldrig byggd.
GJ förfogade över totalt 13 ånglok (dock aldrig mer än 12 vid en och samma tid). Man var en pionjär i Sverige på motorisering av smalspåret och beställde sålunda redan 1946 två dieseldrivna lokomotorer för växlingstjänst. Endast Stockholm-Roslagens Järnvägar (SRJ) hade tidigare köpt en dylik lokomotor. Lokomotorerna levererades inte förrän efter förstatligandet som SJ Z4p 248 och 249.
GJ förstatligades den 1 juli 1947. Den allmänna trafiken lades ned den 30 september 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962. Järnvägen revs med start i Lärbro i juni 1961. Till Slakteriet nådde man den 20 januari 1962. Sedan fortsatte man från Burgsvik i söder. Till Romakloster nådde man i mitten av maj 1963 och till Visby den 17 september samma år. De sista bitarna av hamnspåret i Visby revs upp i mars 1964.
|
|
|
Litteratur om Gotlands Järnvägs AB:
Larsson, Sigfrid: “Kortfattad historik över Gotlands Järnväg”, 234-sidigt manus i A4, 1969
Kvarnstedt, John: “Gotlands Järnvägar”, Barry Press förlag, Visby 1978
Kvarnstedt, John & Ragnar, Martin (ingress och redigering): “Gotlands Järnväg i konkurrensen tidevarv”, i Från Gutabygd 1997
|
|
|
