Text: Daniel Åhlén

Gotland var under slutet av 1800-talet mycket fattigt. Att ringmurar och kyrkoruiner finns kvar berodde till stor del på att man inte hade råd att bygga nya hus och därmed riva dem gamla.
Under 1870-talet fördes flera förslag fram om att bygga en järnväg på Gotland. En av de mest drivande var läkaren Ernst Leijer.
1878 var den första järnvägen (GJ- Gotlands järnväg) färdig mellan Visby och Hemse. Järnvägen invigdes av kung Oscar II den 10 september 1878. Spårvidden var 891 mm (3 svenska fot)

Under de kommande åren var både person och godstrafik blygsam. Några nya investeringar kunde inte göras. Men 1894 öppnades Roma sockerbruk. Med det ökade behovet av järnvägstransporter och linjer på ön. Som en följd av Sockerbrukets etablering var KlRJ Klintehamn-Roma jernväg (via Sanda-Isums) klar 1898 och 1902 invigdes SlRJ- Slite-Roma Jernväg (via Källunge-Dalhem) 

Närmare Visby invigdes sträckan Visby -Visborgs slätt 1902 (till regementet), den ombildades 1912 till VVJ- Trafikaktiebolaget Västerhejde-Visby. Den förlängdes då med sträckan: Förvaltarebostaden- Hallvards. 
RHJ- Ronehamn-Hemse jernväg öppnades 1904. 
GJ förlängdes 1896 till Väskinde. Sträckan Väskinde-Tingstäde (GJ) öppnades 1899. Söderut förlängdes banan Hemse-Havdhem 1900, sträckan Visby hamn- Visby station invigdes 1901. Sträckan Havdhem- Burgsvik öppnades 1908, och till sist sträckan Tingstäde- Lärbro 1921. Så sent som 1944 fanns tankar på att bygga ut GJ från Lärbro till Fårösund. Detta utfördes dock aldrig.

1924 öppnades SGJ- Sydvästra Gotlands järnväg mellan Klintehamn och Hablingbo. SGJ gick mycket dåligt ekonomiskt och övertogs av KlRJ redan 1927. Som längst var järnvägsnätet cirka 20 mil långt.

En mängd industrijärnvägar fanns även på ön främst vid kalkbrotten på Norra Gotland. Spårvidder var 600 och 891 mm.

Tidiga nedläggningar 
RHJ lades ned redan 1918 och VVJ 1940.

   
GJ lok nr 12 "Lärbro" vid östra ringmuren i Visby på 30-talet

Goda år för GJ
Under trettiotalet var GJ en av de mest lönsamma privata järnvägarna i Sverige. På 30-talet köpte GJ in en motorvagn. Andra världskriget innebar en mycket god trafikutveckling men också stort slitage på den rullande materielen. I mitten av 40-talet beställde GJ och KlRJ rälsbussar för att effektivisera trafiken samt försöka konkurrera med buss och bilismen.. 
Det ekonomiska resultatet för sidobanorna KlRJ/ SlRJ var allt annat än lysande.  

SJ
Gotlands Järnväg tog över KlRJ och SlRJ den 1/7 1947. Trafiken bedrevs då i statlig bolagsform till den 1 juli 1948 då SJ tog över. Gotland blev då den 37:e driftssektionen.
SJ höjde priserna och minskade så småningom trafiken. Att resa mellan Slite och Visby med rälsbuss tog cirka en och en halv timme med tågbyte i Romakloster. Landsvägsbussarna tog 45 min mellan Slite och Visby. Det var inte konstigt att sträckan Hablingbo-Romakloster-Slite lades ned redan den 9/7 1953. Bettågen på dessa sträckningar gick fram till 1958 då Sockerbolaget SSA gick över till landsvägstransporter och sträckan revs upp.  

  
Rälsbuss i Lärbro 1959. Foto: Rickard Grönstedt                            Varning för tåg. Skylt vid Gutebacken i Visby. Foto: W Falck

När Visby flygplats byggdes antogs SJs anbud för grustransporterna. Det innebar att en större mängd grustransporter kördes med öppna lastvagnar från Stånga till flygplatsen. (ång-)Lok och vagnar slets hårt av transporterna. En allvarlig olycka med axelbrott och alvarlig personskada skedde. 1956 var bygget färdigt, en landningsbana i betong/asfalt på Visby flygplats för 7 miljoner kronor.
Under de kvarvarande åren kom landningsbanan att korsa järnvägsspåret, något som enligt Gotlands Allehanda (14 juni 1948) var unikt: "Världens enda korsning mellan järnväg och flyg blir ett faktum i och med att visbyflygfältet byggs ut sedan statsanslag beviljats. Den nya betongbanan kommer nämligen på ett ställe att korsa järnvägen norrut från Visby. Det innebär i sin tur att trafikledaren på fältet även får tjänstgöra som tågklarerare när trafiken sammanfaller vilket beräknas ske fem gånger om dagen. Man har redan infört bestämmelsen att flygplanen beviljas förkörsrätt!"
(Saxat ur Blogg dn.se: Gotland 65 år före Stockholm. Skrivet av Mats Areskoug)

Klicka på bilden för att se den i större storlek

  
Rälsbussföraren ringer till kontrolltornet, före passagen mot Visby.     Vy från spåret mot väster - Visby flygplats
Foton: Eje Hardings 1960. Föreningen Gotlandstågets arkiv

Slutet
Från 1958 rullade endast sporadiska godståg på den kvarvarande banan Burgsvik-Visby -Lärbro. En orsak till det var att Gotlandsbolaget 1955 satte in den första bilfärjan "Christoffer Polhem" och att lastbilstransporter från dörr till dörr blev  mycket effektivare. En annan orsak var att Sockerbolaget gick över till landsvägstransporter av betor 1958.
Den 30 september 1960 gick de sista rälsbussarna mellan Burgsvik-Visby-Lärbro. Under ett par år därefter kördes slakteritransporter från Slakteriet i Visby till Visby hamn. 
1963 hade de sista resterna av GJ rivits upp och inget hade funnits kvar om inte kommunalmannen Joel Herlitz i Romakloster kommun hade föreslagit att ett museitågsätt skulle ställas upp vid fd. Romakloster station. Ett ånglok (SlRJ 3), en personvagn och några godsvagnar drogs ut 1963 till Romakloster.
Tågsetet började snart att förfalla och 1972 såg det ut som att det skulle återlämnas till Järnvägsmuseum och skeppas till fastlandet.
  

SJ N5p 3073 med vagnar i Roma runt 1970. Foto ur Anders Svenssons samling

FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET BILDADES
Ulf Ronander och flera andra reagerade och skrev insändare till Gotlandspressen. Samma år bildades Föreningen Gotlandståget. Stationsområdet i Dalhem (Gotlands Hesselby) köptes in. Lok och vagnar flyttades från Roma till Hesselby och spåren började att återuppbyggas. Byggnaderna renoverades. 1978 var renoveringen av SlRJ lok nr 3 "Dalhem" klar och GJ C42. Banan hade då byggts ut en kilometer till "Ekens hpl". 

Gotlands Hesselby Jernvägar- GHJ invigdes den 8 oktober 1978 av Landshövdingen. Under de kommande årtiondena renoverades vagnar. Lokverkstad och vagnhall samt samlingssal byggdes. Tule station skänktes till Föreningen 1982 i form av en till Föreningen knuten Stiftelse- "Tulestiftelsen"
2007 byggdes järnvägen ut med stöd av Eu-projektet Mål2 Öarna, över Karbyvägen och Dalhemsån till Munkebos hpl. 2008 var ångloket, SlRJ 3 Dalhem klart för att åter tas i trafik.
Banutbyggnaden gick vidare i olika etapper till den 14 maj 2015 då järnvägen till Roma kunde invigas av Landshövdingen.

Ångloket Dalhem på väg från Eken mot Hesselby 1990. Foto: Lars Granström