9 juli 2012: Här följer en detaljerad information om vad projektet Banutbyggnad etapp III/IV innebär och om hur det gick till när vi fick projektet godkänt.

Preludium

Det började sommaren 2011 när vi från regionalt håll fick veta att ”Regionfonden Småland Öarna” började närma sig slutdatum och att det fanns pengar kvar att söka.Vi fick en direkt fråga om vi hade något projekt som kunde platsa och vi tänkte då att den planerade utbyggnaden Etapp III skulle vara lämplig. Det skulle då röra sig om en sammanbyggnad av banorna vid Munkebos och Tule samt en förlängning av banan till Roma kungsgård. Återstoden in till Roma tänkte vi oss i en senare etapp (Etapp IV). Vi satte oss ned och började skriva projektplanen. Eftersom det var sommar och semestertider så hade vi begränsad kontakt med fonden innan slutdatum för ansökan.

När vi i augusti började föra mer ordentliga diskussioner med fonden så ställde de en oväntad fråga: “Varför söker ni inte pengar för hela banan?” “Kan man det?” frågade vi lite dumt och fick då svaret att fonden är mer intresserade av helhetslösningen och utbyggnadens konsekvenser än att stötta en deletapp. Då återstod en vecka till slutdatum… “Klarar ni att skriva om projektplanen så att hela projektet kommer med?” frågade de. “Visst!” sa vi och satte oss ned och började skriva om alltihop. Detta innebar bland annat en fördubblad budget och att vi snabbt måste lösa knäckfrågor om t.ex. Roma stations utförande i praktiken. Men det gick! Tjugo minuter före deadline lämnades projektplanen för projektet “Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg, Etapp III + IV” in!
I oktober kom så begäran om kompletteringar av ansökan, detta är rutin så det var bara att sätta sig ned och nagelfara formuleringar och kostnader. Efter en veckas arbete lämnades kompletteringarna in och tjänstemännen på fonden sade sig vara nöjda. Allt var klart för beslutet i december.

I början av nämnda månad kom så beslutet om att vi beviljats pengar! Det var ett lite overkligt besked eftersom det ju innebar att föreningens hela vision plötsligt var klar att förverkligas. Samtidigt kändes det som en positiv knuff framåt eftersom vi i det läget höll på att avsluta projektet Etapp II. Nu fanns det en logisk fortsättning som dessutom förändrade lite förutsättningarna för avslutningen av det tidigare projektet. Tankarna på en tillfällig dressinbana vid Tule kunde läggas åt sidan och istället kunde vi inrikta oss på loktrafik till Tule direkt. Det har också gjort att vi arbetat i Tule med tanken att det snarast möjligt ska sättas igång trafik till stationen. Och där är vi nu.
 

Lite kort om projektets upplägg

Det nya projektet innebär att vi börjar med att bygga samman banorna som tidigare nämnts. Det ger oss i ett slag en sammanhängande bana på 3.4 km! Ungefär samtidigt anläggs de ersättningsvägar som behövs mellan Kambshagtorp och Roma så att behovet av banvallen försvinner. När detta är gjort byggs banan ut söderut. En deletapp blir att bygga sträckan Kambshagtorp – Roma kungsgård, en sträcka på 2.2 km. Där anläggs en station som medger rundgång för lok eftersom vi inte vill fortsätta med Munkeboslösningen med lokomotor. Slutligen byggs den sista kilometern in till Roma och slutstationen i Roma anläggs.

Budgeten för alltihop ligger på dryga 11 miljoner SEK och projekttiden är tre år. Ungefär hälften av medlen i budgeten består av pengar till arbetsmarknadsåtgärder, så allt är inte byggkostnader. Våra finansiärer är Regionfonden Småland Öarna, 40%, Region Gotland 10% och Arbetsförmedlingen 50%. Återigen vill jag poängtera att det inte rör sig om kommunala skattemedel som regionen ställer upp med, utan om statliga utvecklingspengar som är avsedda för den här typen av projekt. Vi tar inga pengar från skolor och kollektivtrafik.

På nyårsafton 2014 ska alltihop vara avslutat, då ska vi ha 6.6 km sammanhängande bana mellan Roma och Dalhem. Det kommer att gå åt 7000 slipers, 7 km rälslängder en faslig massa grus och annat. Fyra byggnader ska flyttas till nya ställen och två nya ska uppföras efter gamla ritningar. Vi ska koppla in oss på det kommunala VA-nätet och på flera ställen måste vi dra in el. Det gäller vid två stationer samt en järnvägsövergång med ljussignaler.

En stor del av arbetet utförs av vårt rallarlag som ska uppgå till nio personer. Dessutom Dessutom anställs Jerry Cedergren på ett så kallat nystartsjobb inom projektet. Projektet leds som tidigare av en heltidsanställd projektledare och den ekonomiska redovisningen sköter föreningens adjungerade kassör Hilbert Karlqvist om.

Beskrivning av den planerade banan

Om man vill åka med GHJ 2015, hur ser då vår bana ut? Om man börjar resan vid den södra ändpunkten så kan det se ut så här:

Vid ROMA station möts besökaren av det lilla stationshuset från Österport i Visby. Byggnaden är gul med gröna foder och har ett skärmtak mot bansidan. Invändigt finns en väntsal med expedition. Utanför ligger bangården med tre spår och för de resande finns en stor perrong mellan spår 1 och 2. Bortanför spår 2 syns det åttkantiga vattentornet där loken tar vatten, intill detta ligger den lilla vändskivan på samma plats som SlRJ hade sin en gång i tiden. Roma station omges av höga träd och miljön känns rätt genuin. Gamla detaljer såsom originallyktstolpar ger den rätta känslan. Efter att ha stigit på tåget som väntat på spår 3 glider vi ut från Roma och far genom en tvär högerkurva ut på slätten söder om kungsgården.

Efter 1 km når vi ROMA KUNGSGÅRDS station. Denna station är mindre, ett rundspår med en träperrong mellan spåren betjänar de resande. Det lilla stationshuset kommer från Boge anhalt och är målat i samma färger som Tule och Hesselby. Intill stationen står en T-semafor i stål. Båda vingarna pekar 45 grader uppåt, vilket innebär att Roma kungsgård för dagen är obemannad. Vi gör ett kort uppehåll innan vi fortsätter. Några resande från Kungsgården stiger på. Vi fortsätter över bron och vidare på banans längsta raksträcka, nästan 3 km rakspår innan en utdragen vänsterkurva börjar. Här går banan genom omväxlande terräng, skog, ängsmark och kärr om vartannat. Tidvis går banan på en hög bank.

Till slut når vi den lilla hållplatsen vid KAMBSHAGTORP. Det är en idyllisk plats med en stor hage på höger sida och bortom den syns det lilla torpet som gett platsen dess namn. Banan korsas av en liten väg och på vänster sida bortom denna väg ligger hållplatsen. Den består av en grusplattform med betongkant. En liten röd hållplatskur av typiskt 50-talssnitt finns liksom en s k plåtstins.

Tåget segar sig förbi uppför tiopromillesstigningen genom kurvan in mot Tule. Vi passerar en liten myr på höger sida och når snart TULE station. Tule har ett rundspår med träplattform och T-semafor precis som Roma kungsgård. Stationshuset är av SlRJ:s klass I, dvs den minsta modellen. Liknande fanns vid de flesta anhalterna längs linjen. Även här gör vi ett uppehåll och här berättar tågbefälhavaren om platsen och om gotländsk järnvägshistoria. Den som vill kan pausa och ta en fika i den återskapade äppelträdgården. Vi avgår ånyo och efter några minuter ser man ett spår ansluta till banan från vänster.

Det är det gamla grusgropsspåret som återskapats och utgör TULE GRUSGROP lastplats. På platsen finns en skivsignal som skyddar växeln samt en liten skyddskur för växelvakt.

Banan fortsätter uppåt genom blandskog mot NYGÅRDS hållplats. Vi passerar denna och ser de vackra beteshagarna på vänster sida innan vi når de för oss inom föreningen berömda åkrarna. Vi åker ut över åkern i medlut och korsar snart Tomtevägen. Den goda sikten på platsen gör att ingen vägskyddsanläggning behövs utan kryssmärken räcker.

Omedelbart efter vägen passerar vi MUNKEBOS hållplats på vår väg nedför backen mot Dalhemsån. Munkebos håll-plats har vid banbygget flyttats 140 m söderut ut till Tomtevägen för att lättare kunna betjäna dem som bor vid Tomte och Hallfose. Vid skogsbrynet efter åkrarna kommer vi in på den bansträcka som öppnades 2007 och snart åker vi över bron över Dalhemsån och passerar Karby Gate.

Vid EKENS hållplats står skivsignalen i stopp så vi stannar och tar upp ett par resande. Därpå tillryggalägger vi den sista kilometern in till HESSELBY station och slutmålet.

Postludium

Ovanstående beskrivning är hur vi vill att den färdiga banan ska se ut. Vi är inte där än, men vi kommer att göra allt för att vi våren 2015 ska kunna få inviga något som ser ut ungefär så här. Du är hemskt välkommen att hjälpa till!

Anders Svensson