Medeltidsveckans facebooksida intervjuade Ante

Medeltidsveckans facebookssida intervjuade den 5 oktober ”vår” Ante Svensson om hur historia hänger ihop. Vi delar den här.
Se: https://www.facebook.com/Medeltidsveckan/posts/2086534388024040?__tn__=K-R


”Äntligen fredag och i dag pratar vi med någon som sysslar med lite senare period än Medeltiden. Men ändock historia och just Gotländsk historia.
Välkommen Ante Svensson.
Vem är du?

Jag heter Ante och är 53 år, jag har bott permanent på Gotland sedan 2006, men eftersom min mamma kommer från öjn så har jag varit här väldigt mycket redan från barndomen. Jag är kommunikatör till yrket och arbetar med Gotlandståget som är en ideell förening. Jag har alltid varit fascinerad av historia och att få arbeta med det här på heltid är en riktig dröm som blivit sanning.
Jag är egentligen inte en tekniknörd, vilket man skulle kunna tro när jag arbetar med maskiner, men det är det historiska intresset som håller lågan brinnande hos mig.

– Vad är Gotlandståget?

Det är som sagt en ideell förening med lite drygt 1100 medlemmar. Vi har byggt upp en museijärnväg mellan Roma och Dalhem för att visa upp och bevara järnvägen som den såg ut här på Gotland mellan 1878 och 1963.
Föreningen startades 1972 och vi har till skillnad mot många andra museijärnvägar på fastlandet fått lov att själva bygga upp järnvägen på de gamla bankarna och det rör sig över flera områden som är klassade som byggnadsminnen.

– Men järnväg på Gotland? Kan det locka så mycket folk?

Oh ja, vi är faktiskt rätt kända i övriga delar av Sverige och efter att vi byggt ut järnvägen så har även Gotlänningarna börjat upptäcka den. Vi brukar ligga på 10-15.000 resande per år. Och eftersom det här ligger så nära i tid så är det ju historia som folk faktiskt minns och har upplevt. Så ibland kan det komma någon och säga att “nej hörni, sådär såg det faktiskt inte alls ut” eller “oh vilka minnen det här väcker, det känns precis autentiskt”. Och det är ju feedback som vi kan ta till oss och jobba med rent handfast.

– Många sitter nog nu och undrar, vad sjutton har det här med Medeltidsveckan att göra? Vad kan du säga om det?

Till viss del har vi samma målgrupp som Medeltidsveckan, samma publik om man så vill säga. Vi vänder oss båda till människor med historiska intressen. Medeltidsveckans resenärer har även blivit mer intresserade av att vända blicken utanför Visby stad och titta på vad som händer ute på landsbygden så vi har faktiskt haft en hel del resenärer i medeltidskläder under senare år. Vilket ju är väldigt roligt både på så sätt att vi på något sätt representerar slutet av medeltiden, för när mekaniseringen kom så var medeltiden över. Och den där anakronistiska känslan av medeltidsmänniskor på ett tåg blir då riktigt spännande. Det visar verkligen på vilka stora steg historien tar. Största skillnaden är väl att Medeltidsveckan har sin peak vecka 32, det är då “allt” händer. Ett helt års förberedelser ska resultera i en fantastisk vecka där antalet arbetare och funktionärer mångdubblas under en väldigt kort tid. Medan vi arbetar året om. Med en högsäsong mellan månadsskiftet maj-juni till månadsskiftet augusti-september.

– Vad krävs för att kunna jobba med järnvägen hos er?

Man bör veta att vi är en riktig järnväg. Man måste alltså ha lokförarutbildning för att köra tågen och man måste vara utbildad stins för att jobba som de osv. Och det innebär ju att vi hela tiden måste ha ett flertal lokförare och stinsar tillgängliga för att hoppa in när de behövs.

– Vad händer resten av året? Medeltidsveckan har ju sin Medeltida Jul men vad gör ni när ön “stänger för säsongen”?

Det där är en vanlig missuppfattning. Gotland stänger inte, det blir inte folktomt och dött på ön under hösten och vintern som många tror. Visst finns det några uteställen som är säsongsbetonade men faktum är att Gotland är en året runt ö. Och under hösten så fortsätter vi att ha öppet på helgerna på järnvägscafeet i Dalhem och vi har även speciella turer för att ta tillvara på övriga säsongers charm.
Vi hade exempelvis nyss något vi kallade för Skymningståget där vi körde mellan 17:00 till 20:30 och lyste upp stationerna längs järnvägen så att de låg som små juveler i höstmörkret. Mycket uppskattat.
Vi samarbetar även med julmarknaden på Roma Kungsgård och kör tåget med besökare till marknaden från Dalhem.
Vi kommer köra Allhelgonatåget i år också och förutom allt det här så pågår ju arbetet med underhåll av tågen mm året runt.
Sen har vi ju även det mycket uppskattade Tomtetåget som vi kör både från Roma och Dalhem samtidigt med stopp mitt ute i skogen i Tule där tomten bor.
Ja ni hörde rätt, tomten bor på Gotland, inte i Rovaniemi i Finland, inte på Nordpolen och inte i Mora. Tomten bor i Tule. Vi har även råkat väcka tomten någon gång på sommaren när vi kört förbi stationen och han har då sömndrucken stapplat upp ur jordkällaren och skrikit åt oss att låta honom sova ett tag till.

– Det låter ju lite spännande. Men vad är din upplevelse av Medeltidsveckan då?

Jag tycker att Medeltidsveckan är häftig på så många olika sätt. När jag bodde i Skåne på 90-talet så planerade vi att starta en Romersk legion där, men det blev platt fall. Så att se hur stort Medeltidsveckan växt sig är riktigt roligt. Det visar ju klart att det finns ett intresse för det historiska ute bland folket.
Jag tycker att det är väldigt häftigt med människor som går all in när det gäller detaljer. De som liksom tänker “det där vill jag lära mig så jag kan göra själv” och går kurser för att utvecklas och växa.
Medeltidsveckan har fått ett stort genomslag för Visby. De är väl etablerade inom sin nish och det är ett bra och viktigt tillskott för Gotlands besöksnäring.
Medeltidsveckan hamnar ofta precis när min semester är över och jag försöker då besöka den tillsammans med familjen så mycket vi orkar och hinner. Ibland hinner vi med mer, ibland mindre men vi försöker alltid hinna något.”

Museijärnvägens dag – 26 augusti – del 2

Spår efter järnvägen – del 2 landsbygden

När räls revs upp på Gotland, möjliggjorde det att man på landsbygden kunde ersätta grindar med färistar, vilket underlättade framkomligheten för fordon. Räls har även använts som staketstolpar, militära hinder mm. I det här inlägget visar vi några bilder från rälernas senare användning.
Det finns även uppgifter att gotländsk räls såldes till Indien för att bli belysningsstolpar där. Men den största delen av rälsen från Gotland efter 1960 såldes till järnverken.

Arbeten som pågår

Saker som pågår just nu vid Museijärnvägen: Leif och Tommy jobbar vidare med grusvagnens anpassning. De har monterat en ballastplog i vagnens ena ände. Den kommer att ploga ut det grus som sprids. I andra änden arbetade dem med att montera vagnens enda buffert.
På Jernvägskaféets baksida har all panel bytts och målningen pågår. Det blir jättefint!
Roma kungsgårds perrong förlängs.
På Roma station har en micro placerats i skåpet på expeditionen. Sedan tidigare finns kaffebryggare och vattenkokare till biljettförsäljarnas trevnad.