Ur klipparkivet – från Minnen från Gotlands landsbygd

  • Underhållet av de gotländska järnvägarna fick en del kritik 1932
  • Om Gotlands Järnvägs verksamhet 1937. GJ gav utdelning till sina aktieägare.
  • Diskussion 1905 om att bygga järnväg Tingstäde- Lärbro. Det skulle komma att dröja till 1921 innan järnvägen var färdig.

Julafton 1905 och Slite- Roma gick till kungs

En tragisk händelse på julafton 1905. På den tiden fanns det grindar mot spåret och det var en sådan tvådelad grind som banvakten Olsson skulle öppna.
Tidningens målande beskrivning känns så främmande mot hur tidningar idag skriver om olyckor.

Klipp 2: Redan 1924 var det kärvt för Slite- Roma Järnväg. Ändå höll bolaget ut ända till 1947.

För att se hela klippen. Högerklicka och välj – Öppna bild i ny flik

Notiser från förr

En målande beskrivning av ett fall från tåget. I Gotlands Allehanda 4 mars 1899
Ett svårt snöfall vållade trafiksvårigheter för bil- och järnvägstrafiken 1929. Svenska Dagbladet 24 mars 1929.
Båda från Minnen från Gotlands landsbygd.


DN 18 sept. 1960 – Idyll försvinner från Gotland

Vi fortsätter med gamla tåg-tidningsklipp från Minnen från Gotlands landsbygd/ Anders Stenström.
Den här artikeln publicerades i Dagens Nyheter den 18 sept 1960. Två veckor innan nedläggningen av järnvägen Lärbro- Visby- Burgsvik

Wiggo Wetterberg kommenterade: Reportaget väcker en hel del minnen, från den tiden jag jobbade där mellan 12 juni 1958 till slutet 1960. Stfm Knut Larsson (framför Ångloket) var min handledare under denna tid, jag blev förflyttad till Stockholm Central efter nedläggningen.

För att se klippen nedan. Högerklicka på dem och välj: Öppna bild i ny flik

Den här gången gick det bättre

Sören Nilsson berättar i Minnen från Gotlands landsbygd att hans farfar hade en bror, Bertil, som var en glad lax.
Han bodde i Barlingbo, och hade stationen inom gångavstånd från hemmet. En gång hade han med vänner varit i Visby och roat sig, och skulle nu ta sig hem. De kom ombord i god ordning. Flaskorna skulle tömmas på den sista skvätten under hemfärden, och herrarna var så pass väluppfostrade att de tog sin tillflykt till den bakersta balkongen (vagnens bakre plattform).
Bertil stod med ryggen mot räcket, som kunde varit högre. – Botten upp! sa Bertil och tömde flaskan i strupen. I samma moment lutade han sig bakåt och föll handlöst över räcket och rätt i backen med ryggen före.
Många drog i nödbromsen, men det tog sin lilla tid innan man fick stopp på tåget. Ett stort manskap gick ut i kvällsmörkret, beredda på det värsta. Man ropade: Bertil! Lever du Bertil? Hur gick det? Till sist fick man på långt håll se en gänglig gestalt som irrade runt, som om han sökte efter något. – Hur är det, Bertil? ropade någon.
– Det är åt hälvite! blev svaret. Jag kan int hittä hatten!

Hesselby 1926

Den här tragiska händelsen på Hesselby station i februari 1926 kände vi inte till. Tack Anders Stenström och Minnen från Gotlands landsbygd, som har grävt fram den ur arkivet.

Staffan Beijer: Banmästare Erik Olsson bodde i Bäl och blev banmästare 1920. Spårrensaren fastnade i en plankövergång som inte tagits bort och inte heller var utmärkt med entryse.

Flytt av lok och vagnar från Roma – 1972

Vi fortsätter att visa de järnvägsfilmer som Kennth Broström har lagt upp på Minnen från Gotlands landsbygd.
Den här filmen är från 1972 och visar hur lok och vagnar flyttades från Gotlands Järnvägsmuseum vid Romakloster station till Hesselby station i Dalhem.
Filmad av: Gunnar Olsson
Länk: https://www.facebook.com/groups/Gotlandslandsbygdshistoria/permalink/1357520551106535/