KlRJ – Om person- & resgodsvagnarna

Det här är det andra inlägget om de gotländska järnvägsbolagens person- och resgodsvagnar.
Inläggen baseras till största delen på Föreningen Gotlandstågets mångåriga forskning – främst av Martin Ragnar och Anders Svensson, som har publicerats i föreningens tidskrift ”Spårstumpen” och på Järnvägshistoriskt forum.

Inläggen är skrivna av Johan och Stefan Olsson och har först publicerats på Järnvägshistoriskt forum.
https://www.jvmv2.se/forum/index.php?id=222139
De har hittat en del nya uppgifter i VoV- och postarkiven. I forumet har de tidigare skrivit om smalspåriga järnvägsbolags vagnar på fastlandet.
För att nå vår gotlandsintresserade läsekrets publiceras inläggen nu även på föreningens hemsida, med benäget tillstånd av Johan & Stefan.
Vår redaktör Anders Svensson har kompletterat inläggen med ytterligare fakta.

Klintehamn- Roma Järnväg – KlRJ
Inte bara GJ fick ett trafikuppsving när Roma sockerbruk öppnades år 1895, trafikunderlaget var dessutom så stort att man kunde räkna hem en helt ny järnväg till Klintehamn, där man hade tänkt att skeppa ut det färdiga sockret. Banan var påtänkt redan när GJ projekteras 20 år tidigare, men nu var det äntligen dags att realisera planerna.

Aktieteckningen gick bra och bygget påbörjas under våren år 1897 och redan i november kunde provisorisk trafik påbörjas. Banan färdigställdes året efter och invigdes i september år 1898.

År 1924 byggde ett nystartat bolag, Sydvästra Gotlands Järnväg (SGJ), en järnväg från Klintehamn till Hablingbo. Bolaget drabbas redan efter några år av så stora ekonomiska problem att den största långivaren, Riksgälden, förordade att banan skulle tas över av KlRJ för att inte trafiken skulle läggas ned. År 1927 införlivades SGJ därför i KlRJ.

Även om ekonomin var svår för banan liksom för alla andra privatbanor under 1930-talet gjordes ändå några större satsningar, bland annat byggde man ny verkstad i Klintehamn och köpte ett nytillverkat ånglok.

Under krigsåren hade järnvägen sina bästa år någonsin, men trafikintäkterna störtdök när biltrafiken kom igång igen efter att krigets bränsleransoneringar upphörde. Redan år 1947 togs KlRJ över av staten och samförvaltades ett år tillsammans med GJ och SlRJ innan banan formellt förstatligades i juli 1948. Därefter dröjde det inte länge innan även SJ konstaterade att linjen var olönsam och år 1953 lades trafiken ned.

Personvagnarna
Inför invigningen år 1898 köpte banan två personvagnar från Atlas i Stockholm. Vagnarna, en BC och en C-vagn, var tvåaxliga lanterninvagnar med fyra dubbelfönster av standardmodell för tiden.
Ytterligare en tredjeklass personvagn av samma typ som de två första köptes året efter från gotländska tillverkaren Fole mekaniska verkstad. Vagnen, KlRJ C 303, var systervagn med GJ C 43-44.

Redan år 1900 byggdes KlRJ C 302 om till postvagn littera CD. Postkupén var liten och upptog bara 1/4 av vagnens golvyta, men det räckte troligen väl för banans och bygdens behov.

Persontrafiken var aldrig banans huvudsakliga inkomstkälla, och man gjorde därför inga större investeringar i den rullande materielen de första 25 åren.

Det är ont om bilder från KlRJ, men på denna bild tagen år 1947 syns KlRJ C 303 och (B)C 301.

År 1927 tillkom en begagnad lanterninboggivagn, KlRJ BCo 304, när SGJ togs över av KlRJ. Vagnen försågs år 1930 med en mindre postkupé som ersättning för den slitna KlRJ CD 302 och fick littera BCDo. 

Skrivelsen till Postverket angående ombyggnaden avslöjade dessutom att banans ekonomi vid den här tiden inte var den bästa: ”Då järnvägen med sin ytterst klena ekonomi ej ensam kan bekosta vare sig ombyggnad av den gamla postvagnen eller detta arbete få vi vördsamt anhålla att postverket ville bidraga med ett belopp av minst 2,500 kr vari då inbegripes anordnandet av postkupe, inredning av samma, såsom fack, bord, hyllor, garderob, gardiner, mattor m.m. samt inledning av ljus och värme”.

I och med att postkupén flyttats till KlRJ BCDo 304 övergick den slitna KlRJ CD 302 till att vara reservpostvagn. Särskilt långlivad som detta blev den emellertid inte, eftersom vagnen slopades redan år 1934. Korgen demonteras och vagnen byggdes om till godsfinka. Den gamla korgen användes i flera år som förråd i Klintehamn innan den revs.
Som reservpostvagn fungerade istället vid behov antingen KlRJ BC 301 eller SlRJ CD 3, vilka bägge enligt postverkets skrivelse stod ”i reserv”.

För att ersätta de äldre vagnarna och samtidigt höja standarden för de resande köptes en begagnad men betydligt nyare personvagn från EÖJ (Eksjö – Österbymo Järnväg). Vagnen övertog nummer 302 och var banans överlägset modernaste personvagn, med högvälvt tak, stora fönster och teakklädsel. Troligen ersatte vagnen nästan helt de två kvarvarande tvåaxliga lanterninvagnarna KlRJ BC 301 och C 303 vilka övergick till att vara reservvagnar.

KlRJ C 301, C 302(2), F 307(2) och sist GJ DF 44 i Klintehamn år 1945. Foto från Föreningen Gotlandstågets arkiv.

Runt år 1940 slopades andra klass på banan och andraklasskupéerna i vagnarna KlRJ 301 och 304 byggdes om till tredje klass.

Sommarvagn
Banan hade en sommarvagn, I 329, som försågs med överbyggnad vid sekelskiftet och fick littera IC. Vagnen var troligen sommarvagn fram till år 1924 då den byggdes om till godsfinka.

Liksom på övriga banor används I-vagnar under somrarna för ”lusttåg”. På bilden tagen i Klintehamn syns närmast en GJ-märkt vagn.

Resgodsvagnar 
Inför invigningen 1898 köptes två resgodsvagnar från Atlas, KlRJ F 305-306.

Fd KlRJ F 305 som SJ Fp 100 stod avställd och väntade på skrotning. Foto: Olof Sjöholm (Föreningen Gotlandstågets arkiv)

År 1927 tillkom ytterligare två resgodsvagnar med fordonen från SGJ. Dessa båda vagnar var från KBJs (Kalmar – Berga Järnväg) och KTsJ (Kalmar–Torsås Järnväg) invigningsår och var liksom KlRJs två egna vagnar av äldre typ. Alla fyra vagnarna klassades ned till G-finkor under 1930-talet, men åtminstone vagn 305 var åter F-vagn vid förstatligandet.

Under krigsåren hade banan planer på att bygga en helt ny personvagn, men i slutändan byggdes istället en stor F-vagn på den egna verkstaden år 1945. KlRJ F 307 (2) blev därmed den sista nylevererade vagnen till någon av de gotländska järnvägarna under privatbanetiden.

KlRJ F 307 (2) stod liksom F 305 och väntade på skrotningen i slutet av 1950-talet. Foto: Olof Sjöholm (Föreningen Gotlandstågets arkiv)

SJ-tiden
Bland det första SJ gjorde efter övertagandet var att slopa de kvarvarande lanterninvagnarna. Efter några år såldes korgarna från åtminstone två av de tre vagnarna som stugor. Även flera av de äldre finkorna rensades ut, däribland fd KlRJ F 306 och 307 (1).
KlRJ C 302 (2) övertogs av SJ och skrotades vid nedläggningen.

KlRJ CDo 304 med korgen lossad från ramverket år 1953. Den skamfilade vagnskorgen delades kort därefter och såldes. Notera att vagnen var märkt med littera Co trots postkupén! Foto: Lennart Welander (Föreningen Gotlandstågets arkiv)
Mitt i röran vid bygget av den nya huvudverkstaden i Visby stod KlRJ C 301 tillsammans med GJ C 45 avställda. Bägge vagnarna var slopade och kom inom några år att bli uppställda som sommarstugor söder om Visby.

Bevarade vagnar
Liksom GJ finns samtliga bevarande KlRJ-vagnar hos Föreningen Gotlandståget i Dalhem.

Från KlRJ finns bara en personvagn kvar. KlRJ BC 301, levererad inför invigninen år 1898, stod i många år som sommarstuga i Gnisvärd men hämtas av föreningen år 2016. Den avvaktar renovering.

KlRJ BC 301 som sommarstuga i Gnisvärd. Foto: Stefan Olsson

Man trodde länge att det rörde sig om korgen till KlRJ C 303 på grund av bland annat kaminens placering, men efter hämtningen kunde man konstatera att vagnen är fd KlRJ BC 301. Vad som hänt med KlRJ C 303 är därför än så länge okänt. 

Även några resgodsvagnar finns kvar från banan. Korgen till KlRJ F 307(2) ställdes upp på sågverksområdet i Klintehamn och övertogs redan år 1977. Efter att ha använts som förråd av föreningen i många år är vagnen för närvarande under återställning till järnvägsvagn. Korgen har bland annat återfått hjul och saknade delar av ramverket, broms m.m. Förhoppningsvis kommer vagnen i trafik inom några år.

År 2012 övertogs fd. KlRJ F 308 av GHJ. Vagnen blev under 1930-talet ombyggd till G-vagn vilket bland annat innebar att den öppna plattformen byggdes om till bromskupé m.m. Efter slopningen blev korgen förråd och försågs senare med gummihjul och är för närvarande en slags traktorkärra. Den avvaktar renovering.

Sedan två år tillbaka finns dessutom KlRJs sommarvagn bevarad hos föreningen. Vagnen blev under 1920-talet ombyggd till godsfinka och det är i det skicket som vagnen än så länge är bevarad. Vagnen avvaktar liksom flera andra korgar hos GHJ renovering och saknar bland annat hjul, koppel och lagergafflar.

Korgen till KlRJ F 305, levererad tillsammans med KlRJ BC 301 från Atlas år 1898, hamnade efter nedläggningen i Hejdeby och står givetvis på föreningens önskelista. Den skulle tillsammans med personvagnen och några övriga godsvagnar från banans första år bli ett representativt tåg bakom banans äldsta lok, vilket även det finns hos GHJ.

Vagnskorgen till KlRJ CDo 304 delades efter försäljningen och hittades tyvärr för sent för att kunna räddas, i början av 1990-talet återstod inte mycket av vagnen och bara några få detaljer finns sparade.

Fordonslista

Källorna till uppgifterna härstammar till stor del från Föreningen Gotlandståget mångåriga forskning kompletterat med uppgifter från Riksarkivet, dels från Väg & Vattenbyggnadsstyrelsens årliga rapporter från de enskilda järnvägarna, men även Postarkivet, SJ maskinbyrås slopningsskrivelser m.m. Några uppgifter är även tagna från Landsarkivet i Vadstena, där delar av Postarkivet finns bevarat.

En liten förklaring till tabellen:
De grå fälten markerar att fordonen har bytt nummer, är inköpta eller har sålts vidare till andra banor.
Kolumnen med SJ-id är något förenklad, endast första SJ-littera är angivet.

/Johan & Stefan
Bilder från Digitalt museum och Föreningen Gotlandstågets arkiv.

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.